Vikten av tydlighet i åländsk externpolitik

Färska riksdagsledamoten Mats Löfström kom i lördagens Ålandstidning (15/8) med ett tydligt budskap till oss åländska beslutsfattare: se till att ni har en linje i frågan om hur den s.k. klumpsumman ska förändras! Till följd av (sedvanlig) journalistisk tillspetsning - såsom Löfströms känga till politikerkåren - blev gensvaret från de åländska ministrarna som vanligt mer kritiskt än analytiskt.

Även ifråga om hur avräkningssystemet och därmed klumpsumman ska beräknas i framtiden, tror jag dock att det går att placera kyrkan mitt i byn. Landskapsregeringen har varit synnerligen aktiv med att bearbeta i första hand finansministeriet i Helsingfors och även uppnått en sorts delseger i och med att frågan bollats över till det gemensamma skiljemannaorganet Ålandsdelegationen. Inom kort väntas delegationen ge sitt svar på de frågeställningar som lagts på bordet.

Men samtidigt har Mats Löfström rätt i sitt påpekande sålunda att det åländska budskapet till den politiska ledningen i Finland hittills varit för inlindat och otydligt. Förmodligen är det så enkelt att Löfström med sin erfarenhet av invecklade överläggningar i Bryssel, inser vikten av att Åland alltid är aktivt på alla nivåer samtidigt. Här har tydligen Gunell & Co inte mäktat med att under sina två möten med nya Ålandsministern Anne Berner ( C ) ge tillräckligt uttömmande besked om vad Åland egentligen vill få ut av den pågående översynen.

Men i vanlig ordning gagnar det inte ålänningarna om deras politiska företrädare internt käbblar om vad som gjorts och inte gjorts. För oss på den åländska hemmaplanen gäller det att snabbt ta upp den Löfströmska passningen och se till att formulera en klar målsättning som alla partier står bakom.

Förra gången det begav sig slutade kampen för egen fullständig beskattningsrätt i ett för Åland i stort sett tillfredsställande system, dock med ett viktigt undantag: Ålandsdelegationens möjligheter att justera klumpsumman ströks i den avgörande riksdagsbehandlingen 1990-1991. Med finansministeriet som motpart har varje försök att förändra grunderna stupat på ett totalt ointresse. Men nu stundar nya tider!