En politiker kan ju inte annat än tacka för publicitet! När det gäller Nya Åland och min fråga vid förra veckans stormöte om varför de som ivrar för en åländsk storkommun inte vill slopa begreppet kommun helt och hållet, så har jag dock fått oförtjänt stor uppmärksamhet.
Vid nämnda stormöte lade jag inte fram något "förslag" eller "presenterade" en idé utan vände mig till de sakkunniga och frågade varför inte enda åländsk förvaltning (dvs utan kommuner) återfanns bland de modeller som utretts. Svaret var enkelt: uppdragsgivaren LR hade på förhand bundit arbetsgruppen vid ett antal på förhand bestämda modeller (samarbetskommun, värdkommun, regionkommun och en enda storkommun). Det går ju inte att kritisera arbetsgruppen om dess händer var bundna till på förhand valda modeller.
Även om min fråga i detta skede var mer retorisk än allvarligt menad så bottnar den ändå i det faktum att jag anser det olyckligt om anhängarna av en enda kommun blir i majoritet och därmed skapar en helt ny nivå av åländskt beslutsfattande, en ny nivå med ett jättefullmäktige som inte bara ska kämpa om hur välfärden ska fördelas över hela öriket utan dessutom ska konkurrera med lagtinget om tid och utrymme.
Varför sistnämnda påstående? Jo, därför att en hel del av lagtingets ledamöter även skulle få mandat av väljarna att sitta i den kommunala salen (i stadshuset). Vid ett sådant scenario är det bättre att lagtinget blir basen för all åländsk förvaltning och vi gör en total översyn om hur ålänningens basservice ska ordnas.
Sistnämnda storreform vore givetvis en utmaning att bita i men jämfört med att omforma Åland till en enda storkommun - och åtföljande överföring av ÅHS och utbildningen till storkommunen - så är det ändå klart att föredra.
Men låt mig än en gång understryka att jag personligen anser att det är bäst för Åland, ålänningarna, helheten och självstyrelsen om vi fortsätter att utveckla öriket med de nuvarande kommunerna som bas för smärre reformer och fördjupat kommunalt samarbete. De som påstår att en kommunrefom är lösningen på morgondagens utmaningar tycks alltid glömma att i allt väsentligt kommer dagens bosättning och strukturer att leva kvar. Visserligen kan servicen ute i glesbygden läggas ner av hårdhudade politiker men samma kostnader dyker upp på andra ställen istället!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar