Sverige fortsätter som humanitär stormakt

God fortsättning bästa läsare!

Dagens besked om att Sverige inte behöver gå till nyval i mars 2015 var både väntat och bra. Väntat därför att ett nyval inte skulle ha förändrat Sverigedemokraternas ställning som vågmästare mellan de två blocken. Denna insikt har förmodligen starkt bidragit till att partistrategerna både till höger och vänster tänkt om efter de inledande markeringarna om att "vi ser fram emot att åter möta väljarna". En annan bidragande orsak har säkert också varit de återkommande beskeden om att stödet för Sverigedemokraterna ökat efter det socialdemokratiska beskedet om nyval.

Beskedet om inställt nyval är bra därför att det visar att till och med i en ovanligt hätsk politisk atmosfär går det att föra konstruktiva samtal om hur vägen framåt kan se ut. Blocken kommer att samarbeta om försvar, pensioner och energi samtidigt som en minoritetsregering kan fortsätta vid makten. De grundläggande skillnaderna finns kvar men de sex partierna är överens om hur de demokratiska spelreglerna ska se ut. Det kommer säkert att dyka upp stunder då särskilt Alliansen ångrar dagens överenskommelse men risken att få väljarnas dom vid ett nyval kändes förmodligen alltför uppenbar i dagsläget. 

Dagens stora förlorare är förstås Vänstern och Jonas Sjöstedt, som inte bjöds in till samtalen utan en gång för alla förpassats till ytterkanten med Sverigedemokraterna som yttersta motpol till höger. För ett parti som bara för några månader sedan drömde om ministerposter, måste dagens besked och bakomliggande uppgörelse svida oerhört. Att tillsammans med sina värsta fiender Sverigedemokraternas ställas i den icke-demokratiska kategorin leder troligen till ett Vänsterparti som känner agg särskilt i förhållande till Socialdemokraterna. 

Dagens gemensamma presskonferens med de sex partierna gav också ett tydligt indirekt besked: Sverige kommer, trots Sverigedemokraternas växande understöd, att fortsätta som en humanitär stormakt med ett exceptionellt stort ansvarstagande för den växande skaran av flyktingar i världen. Över 100 000 människor i nöd kommer därmed att i Sverige finna en fristad bara under 2014. Under tiden skär Finland ner sin årliga kvot av flyktingar till 750 medan de danska partierna samfällt agerar som om de alla vore Sverigedemokrater! Vem vågar längre påstå att Norden består av likasinnade länder?