Fastighetsskatteskandalen Rond två

I början på december 2017 briserade det som jag valt att benämna som fastighetsskatteskandalen. Under tidig höst började skatteförvaltningen förvarna ett betydande antal ålänningar om att deras fastigheter var föremål för omvärdering på så sätt att impediment hädanefter ska anses vara skattepliktig mark. Men kommunerna, dvs. skattetagarna, fick aldrig information från skatteförvaltningen om att det nu påbörjats ett arbete som i vissa fall slår oerhört hårt mot enskilda personer och samtidigt gör att de kommunala fastighetsintäkterna skjuter i höjden 2018. Eftersom flera frågat efter innehållet i mitt brev till skatteförvaltningen väljer jag att publicera texten i sin helhet för den som är intresserad.

_________________________________________________________________________________

                                                                      Mariehamn den 5 januari 2018

SKATTEFÖRVALTNINGEN

Generaldirektör

Arto Pirinen

PB 325

FIN-00052 SKATT

Ärende:

Anhållan om att principerna för värdering av åländska fastigheter inte ändras under skatteåret 2018 inom ramen för fastighetsbeskattningen

Ärade Generaldirektör,

Skatteförvaltningen har under hösten 2017 börjat sända ut brev till åländska fastighetsägare med besked om att uppgifterna gällande deras fastigheter korrigerats. Felet korrigeras enligt breven i de uppgifter som utgör grunden för fastighetsskatten 2018. Som orsak till korrigeringarna anges bl.a. tre olika domslut från Högsta förvaltningsdomstolen år 1997.

Beskattningsvärdet för ett begränsat antal fastigheter kommer enligt de nya tillämpningsdirektiven att leda till drastiskt höjd skattebörda.

Tyvärr har inte berörda fastighetsägare förstått innebörden av de utskickade breven och det var först den 7 december undertecknad erhöll vetskap om att ett betydande antal fastigheters beskattningsbara areal utökats på ett alarmerande sätt. Låt mig som ett exempel nämna ett skärgårdshemman vars beskattningsbara areal förändras från ca 30.000 m2 till över 2 miljoner m2. Konsekvenserna blir som Ni förstår orimliga till följd av den ekonomiska belastningen för enskilda personer.

Jag vill redan i detta skede understryka att jag inte ifrågasätter den juridiska bakgrunden till omtolkningen av fastigheternas beskattningsbara areal. Det är även korrekt att via brevutskick förvarna fastighetsägarna om att det utifrån kommande fastighetsskattedeklaration finns en möjlighet att anföra omständigheter som påverkar respektive fastighets värdering.

Problemen med skatteförvaltningens förfaringssätt är följande:

a)     De åländska självstyrelsemyndigheterna har inte informerats om den förestående omvärderingen av det som hittills ansetts vara t.ex. impediment utan egentligt värde. Det är ytterst sannolikt att Ålands lagting med omedelbar verkan skulle ha ändrat Fastighetsskattelagen för landskapet Åland (ÅFS 15:1993) ifall vetskap om ovanstående nyordning hade förelegat.

b)     Enligt Självstyrelselagen för Åland (FFS 1144/1991) har alla riksmyndigheter en allmän skyldighet att bistå de åländska självstyrelsemyndigheterna. Detta gäller speciellt om regleringen på området är olika i riket och på Åland och den finska regleringen och tillämpningen trots detta genom blankettlagar påverkar tillämpningen på Åland.

c)      De åländska kommunerna har senast den 17 november 2017, såsom regelverket stipulerar, beslutat om fastighetsskattesatserna för skatteåret 2018 utan att vid det tillfället ännu erhållit vetskap om att de aktuella förändringarna i fastighetsbeskattningens principer var förestående.  Kommunerna har alltså fattat sina beslut utgående från felaktiga grunder och har därför brustit i sin plikt i förhållande till kommunens medlemmar.

d)     Till skillnad från regleringen för övriga Finland, genom 11 § 3 mom. fastighetsskattelagen (FFS 654/1992), finns på Åland genom 2 § 1 mom. fastighetsskattelagen för landskapet Åland (ÅFS 1993:15) ingen minimigräns för den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen om 0,93. De åländska fastighetsägarna kommer att försättas i en ytterst ojämlik ställning eftersom närmast slumpen avgör huruvida en kommun tillämpar även den allmänna skatteprocenten inom fastighetsbeskattningen.

e)     Skattebyrån på Åland har, efter det att den förestående nyordningen blivit offentlig, den 18 december 2017 informerat Ålands landskapsregering och Ålands Kommunförbund om att det fram till den 29 december 2017 fanns en möjlighet för de åländska kommunerna att justera 2018-års fastighetsskattebeslut. Denna information skickades av någon anledning aldrig till kommunerna från skattebyråns sida. I ett fall höll en av de mest berörda kommunerna fullmäktigesammanträde mellan jul och nyår. Eftersom nämnda information inte inkommit till kommunen, hade de förtroendevalda inte kännedom om möjligheten att i efterhand justera fastighetsskatten för skatteåret 2018.

f)      Ålands landskapsregering meddelade redan i december 2017 att Ålands lagting kommer att föreläggas ett lagförslag som retroaktivt återställer status quo i den åländska fastighetsbeskattningen. En sådan justering av den åländska fastighetsskattelagen lagen kommer att medföra behov av omfattande ändringar i skatteförvaltningens register med åtföljande kostnader. På basen av det sätt som lagförslaget aktualiserats, är det givet att man från åländsk sida förutsätter att skatteförvaltningen ensamt bär kostnaderna.

Utgående från ovan presenterade problem, anser undertecknad att en mängd förvaltningsrättsliga frågeställningar kan aktualiseras. Jag nöjer mig i detta skede med att betona, förutom den allmänna tjänstemannaplikten, att medborgarna enligt förvaltningslagen alltid ska kunna förlita sig på den s.k. förtroendeskyddsprincipen (som framgår av 6 § i rikets förvaltningslag (FFS 434/2003).

Min förhoppning är att skatteförvaltningen, i ljuset av ovan nämnda problematik, ska besluta att de åländska fastigheterna ännu under år 2018 ska värderas utgående från samma grunder som skatteåret 2017. På detta sätt kan ett mycket besvärligt och omfattande juridiskt efterspel undvikas, både ifråga om kravet på rättssäkerhet och berörda fastigheters värdering.

För egen del vill jag, inte som ett hot utan som information, även meddela att jag har beredskap att anmäla skatteförvaltningens hantering av ärendet till justitiekanslern. En åtgärd som jag mer än gärna undviker att vidta.

Avslutning

Värderade Generaldirektör, undertecknad hoppas att denna information är tillräcklig för att skatteförvaltningen ska konstatera att de brister som funnits i drygt 20 år inte kräver att de grundläggande principerna för god förvaltning och hantering av frågor som påverkar Ålands självstyrelse åsidosätts på här angivna sätt.

Harry Jansson

Ordförande kommunstyrelsen Jomala kommun

och även Lagtingsledamot Ålands lagting

Ordförande lag- och kulturutskottet