Fel tidpunkt för extra anslag!

Onsdagen den 18 april debatterade lagtinget förslaget om s.k. extra anslag för olika satsningar av infrastrukturell karaktär. Eftersom flera har frågat om Centerns syn på förslaget sätter jag för ovanlighetens skull in även ett av debattinläggen från lagtingsarbetet för den som är intresserad!

Centerns gruppanförande

Extra anslag 18.04.2018

Harry Jansson gruppledare    

Talman!

Pengar är alltid bra att ha men det gäller att alltid se till att sättet man förvärvar sina tillgångar på är långsiktigt hållbart. Centern anser att landskapsregeringens förslag (Citat)”i syfte att säkerställa landskapets framtida infrastrukturella funktioner” långt ifrån är hållbart till alla delar. Redan här vill jag därför på Centergruppens vägnar uppmana regeringsblocket att återta budgetförslaget om 45 milj. i extra anslag från Finland. Aldrig tidigare har lagtinget förelagts en liknande framställning utan en på förhand garanterad gemensam uppslutning. Låt mig i det följande redogöra för C-gruppens fem huvudmotiveringar till varför förslaget om extra anslag i nuläget bör omprövas:

För det första befinner sig Åland och Finland i ett känsligt förhandlingsläge om hur de ekonomiska relationerna ska utvecklas utgående från Ålandskommitténs betänkande och där vi från åländsk sida av berättigade skäl kräver en höjd nivå för avräkningens grunder. Det är oklokt att parallellt med dessa förhandlingar inleda en process som oundvikligen leder till att finansministeriet kommer att använda varje av Ålandsdelegationen beviljad extra euro emot oss ålänningar i det som trots allt avgör vår framtida finansiella styrka, dvs. klumpsummans storlek. Med andra ord: finansministeriets företrädare kommer i alla sammanhang i korridorerna i Helsingfors peka på att ålänningarna tillförts extra medel. Vi bör alla inse att summan 45 miljoner motsvarar en investering om 10 miljarder via Finlands budget.

Från Centerns sida vill vi påminna om att varje hundradel vi lyckas höja avräkningsbasen med generar ca tre miljoner årligen till Åland för den grundläggande samhällsservicen. Ifall nästa generation självstyrelselag är ikraft lika länge som sina föregångare, handlar det sist och slutligen om ett sammanlagt belopp som landar runt 90 milj. Euro. Skillnaden mellan Åland och Finland är 0,48 resp. 0,43 eller sammanlagt står närmare 500 miljoner på spel och därför är vi från Centerns sida ytterst oroliga inför LR:s dåliga tajming i denna fråga.

För det andra är vi inom C-gruppen oroliga för ihopkopplandet av extra anslag med följderna för Åland av den i Finland långt drivna vård- och landskapsreformen. Förändras avräkningen, dvs. Ålands huvudinkomster, ska detta regleras på det sätt som självstyrelselagen anger, dvs. genom samstämmiga beslut i Mariehamn och Helsingfors av resp. parlament.

Att göra extra anslag till kanalen för mera pengar till Åland pga. en finsk reform är principiellt felaktigt, särskilt om vi betänker att Åland oavsett skulle ha rätt att söka extra anslag för osedvanligt stora engångsutgifter. Hur finansminister Perämaa argumenterat i förhandlingarna med finansministeriet kan vi bara spekulera om men intrycket är att ministern tar 45 miljoner euro för givna – precis som om Ålandsdelegationen enbart är ett organ som slaviskt följer politiska överenskommelser. 

För det tredje är själva förslaget till framställning om extra anslag direkt bristfälligt och syftar uppenbarligen främst till att förverkliga regeringsblockets dröm om en 538 meter lång bro på västra Föglö, ett projekt vars hållbarhet även ifrågasätts inom de egna leden. Landskapsregeringen kunde nämligen utan problem ha skapat ett budgetförslag utan att blanda in dagsaktuella stridsfrågor. Redan de fartygs-och broinvesteringar Åland står inför de närmsta åren skulle ha täckt in summan 45 miljoner.

Och därmed talman, kan vi för det fjärde gå över till den dåliga beredning och framförhållning som finansminister Perämaa uppvisat vid detta ärendes tillkomst. Ministern har inte bemödat sig om att få oppositionen med på tåget utan bara pliktskyldigast informerat grupperna om att en anhållan om extra anslag var på gång. I alla fall har ministern valt att helt bortse från de synpunkter som nämnda diskussioner gav upphov till. Inget hållbart sätt att se till att lagtinget samfällt kan verka för Ålands bästa utan mera ännu ett utslag av den maktpolitik som kännetecknar det styre liberalerna, moderaterna och socialdemokraterna uppvisat under denna mandatperiod.

Till femte och sist av allt vill vi från Centerns sida peka på att lagtinget redan beviljat ett lånefullmakt på närmare 40 miljoner för samma bro som samma regering nu vill att samma lagting ska anhålla om extra anslag för. Det finns all anledning för FNU att fundera på det juridiskt hållbara i att lagtinget föreslås agera på två helt olika sätt ifråga om ett och samma projekt.

Talman!

Ålänningarna vinner även i denna fråga på att regeringsblocket än en gång analyserar konsekvenserna av sitt förslag. Finans- och näringsutskottets behandling av ärendet är därför av oerhört stor betydelse. Turerna kring den nyligen slopade fiskevårdsavgiften visar att utskottet, trots det starka interna trycket i regeringsleden, vid behov kan fungera som vändpunkten för en frågas fortsatta öde. Vi önskar utskottet lycka till och hoppas som sagt att behandlingen leder till att förslaget om extra anslag faller eller återtas eller lämnas vilande i avvaktan på resultatet av de pågående förhandlingarna om Ålands framtida ekonoimiska system. Därefter hoppas vi från Centerns sida på en framställning byggd på enighet!