Presidenten och svenska språket

Svenska språket förlorade första ronden i kampen om fortsatt heltäckande jour vid Vasa Centralsjukhus. Efter flera heta duster i grundlagsutskottet, social- och hälsovårdsutskottet samt till sist i en omröstning i plenum, segrade Sipilä-regeringens förslag om att helfinska Seinäjoki ska ta hand om servicen även för den svenskspråkiga befolkningen. Ett horribelt upplägg eftersom det i praktiken är omöjligt för sjukhuset i Seinäjoki att säkerställa att de svenskspråkiga som överförs från Vasa kan använda sitt eget språk. Detta även om viljan därtill skulle vara oerhört stark.

Riksdagsmajoritetens beslut att köra över de svenskspråkiga och därmed grundlagens krav på likvärdig behandling, har väckt en aldrig tidigare skådad ilska bland finlandssvenskarna.  Ilskan var redan stor efter avslöjandena om att grundlagutskottet getts felaktigt beslutsunderlag samtidigt som Sipilä-regeringens projektledare medgett att Vasa som fortsatt fullskaligt joursjukhus var fullt möjligt med tanke på kostnaderna.

I helgen kom sedan den finske justitiekanslern Jaakko Jonkka med det sensationella beskedet att han ofta berövas sin lagenliga rätt och möjlighet att kontrollera att regeringens produkter håller måttet i förhållande till grundlagen. JK till och med antyder att Siplilä-regeringen medvetet försöker kringgå kravet på att grundlagsutskottet ska pröva lagförslag i ljuset av grundlagens bestämmelser.

Även om JK Jonkka efteråt försökt dämpa sin kritik med att det funnits samma problem under andra regeringar, kommer hans anklagelser vid en tidpunkt när president Sauli Niinistö som bäst överväger hur han ska hantera jourreformen. 

Utan tvivel kommer JK:s inhopp i debatten att öka trycket på presidenten att utnyttja sin rätt att åtminstone tillfälligt stoppa lagförslaget genom att be högsta domstolen som ett utlåtande. Men även om presidenten får HD:s  stöd i ryggen om att de språkliga rättigheterna åsidosatts, kan riksdagen välja att köra på som tidigare. Presidenten har alltså enbart s.k. suspensiv vetorätt.

Det är ytterst ovanligt att presidenten väljer att ta strid med riksdagen. Den s.k. lotterikonflikten mellan Åland och Finland 2001 har gått till historien som ett av de mest bisarra inslagen i örikets långvariga och emellanåt haltande umgänge med finska statsmakten. President Tarja Halonen vägrade, uppbackad av HD, att tillåta ett åsidosättande av Ålands särställning. Riksdagen tvingades backa men svarade med att ifrågasätta HD:s roll som den instans som har rätt att tolka Ålands självstyrelselag.

Till sist är det på sin plats för undertecknad att backa en del från tidigare kritik av JK-ämbetet. I en debattartikel uttryckte jag min stora förvåning över att just JK låter grundlagsvidriga förslag passera genom kontrollen. Genom sitt offentliggörande av sin starka kritik av Sipilä-regeringen har JK indirekt sett till att inför jourreformens andra rond backa upp kraven på fortsatt språklig likvärdighet. För nu väntar nästa spännande akt i detta drama: vågar och vill president och HD ifrågasätta riksdagens auktoritet?