När 2016 går mot sitt slut finns det anledning att börja blicka fram mot det nya året. Jag vill redan nu påstå att 2017 blir den Stora Brytningens Tid, året då världen skakas i grunden men samtidigt tar sats inför morgondagen. Vi lämnar nämligen 2016 i en tid präglad av både militär, politisk och ekonomisk oro. Även i modern tid har människan ägnat sig åt att bekämpa andra, både inom och utanför statsgränserna. Det nya med 2016 är att de militära stormakterna är på väg att omdefiniera både sin egen och andras position i världspolitiken. Likasinnade auktoritära krafter såsom Rysslands och Turkiets presidenter söker sig allt närmare varandra.
Frågan är om den traditionella västvärlden kommer att få betala ett högt pris för att Turkiet nobbades som medlem i EU. Rädslan för 80 miljoner turkar med en brokig historia bakom sig, gav landet aldrig en riktig chans att kvalificera sig för EU. Sedan den dag då det stod klart att EU förblir en hägring, har den forna stormakten tagit en massa steg i fel riktning. Både för EU och NATO är Turkiet en bokstavlig krutdurk. För EU handlar det åter om hotet om än mer flyktingar i ett läge där bl.a. Tysklands redan sviktar politiskt efter den senaste vågen av desperata människor. För NATO och i synnerhet USA är Turkiets kurs mot Moskva och Putin en direkt mardröm. Efter Turkiets färska påståenden om att USA stöder Islamska Staten är brytningen mer eller mindre ett faktum.
Jag tar Turkiet som ett exempel på den förändring som äger rum jorden över. Ingenting är längre givet och med ett USA under ledning av en dokusåpastjärna är inte ens de mest etablerade föreställningarna förskonade. I ett läge där alla, som tror på demokrati och rättvisa, helst hade förlitat sig på ett stabilt USA, ska vi nu förlita oss på ett ledarskap som saknar såväl politisk som global erfarenhet. För Europas skull kan jag bara hoppas att Angela Merkel klarar av det kommande tyska valet. Vem kunde väl tro att vi sextio år efter andra världskrigets slut, ser Nazi-Tysklands ättlingar som hoppet i en annars kaotisk tillvaro?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar