Finske justitiekanslern Jaakko Jonkka upplever ovanligt intressanta tider som bäst. Grundlagsexperter har på goda grunder ställt sig frågande till JK-ämbetets brist på agerande i samband med den omtalade sjukhusjouren. Det absurda med reformen är nämligen att Sipilä-regeringen slår undan benen för sjukhusservice på svenska för över hundratusen österbottningar. Ett JK-ämbete som agerar opartiskt hade förstås påpekat att det inte går att kränka de språkliga grundrättigheterna på detta sätt.
Nu tvingas Jonkka & Co har försvara sig. Enligt Hbl 2/12 kan Jonkka "inte bedöma om Vasa eller Seinäjoki med beaktande av helheten är det bättre alternativet". Det verkligt intressanta med JK:s svar är att han plötsligt undandrar sig ansvaret för att den finska regeringen håller sig innanför grundlagens ramar. Enligt samma grundlag är det nämligen JK som tillsammans med JO är de högsta granskarna av att den offentliga makten är lagenlig.
Är det då bra eller dåligt för autonoma Åland att JK:s objektivitet ifrågasätts? Min spontana reaktion var att det är bra att JK:s agerande utsätts för kritik i ett läge där samma Sipilä-regeringen förmodligen i början på nästa år sjösätter en av de största reformerna (Sote) någonsin i finsk historia. Allt är utan tvivel upplagt för ännu en stenhård kamp mellan olika intressen och där grundlagen i kombination med Ålands självstyrelselag åter utsätts för påfrestningar.
Kan riksdagen via en vanlig riksdagslag urholka Ålands behörighet? Kan ålänningarna utsättas för ett (teoretiskt sett) betydligt högre skattetryck än finländarna? Kan nämnda JK ännu en gång gå med på att grundlagarna för Finland och Åland utsätts för en renodlad politisk hantering eller kommer Jonkka att stå upp som konstitutionens försvarare? Som alla ser är det många frågeställningar som under nästa år får ett svar. Ska år 2017 bli det år då hundraårsfirande Finland inte längre kan leva upp till begreppet rättsstat?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar