Den första debatten om Ålandsbudgeten 2018 är avklarad efter drygt 20 timmars diskussioner i lagtinget. Finans- och näringsutskottet har nu några veckor på sig att analysera förslaget om hur drygt 360 miljoner euro ska användas under nästa år. Det går inte att i ett enda inlägg ta upp allt som debatterades under senaste vecka eftersom spännvidden på de diskuterade frågorna var enorm. Under de tre dagarna var dock en sak rätt tydlig: företrädarna för majoritetsblocket höll sig gärna på ett övergripande, ibland nästan filosofiskt plan, medan vi i oppositionen helst debatterade konkreta framtidsmål för vårt örike. Särskilt iögonfallande är att regeringspartierna gärna betonar hållbarhet men sällan presenterar konkreta förslag som gör skillnad här och nu.
Från Centerns sida valde vi att bl.a. lägga en budgetmotion om tillsättandet av en språkpolitisk kommitté med alla lagtingspartier representerade. Dåvarande lantrådet Roger Nordlund ( C ) ledde en sådan grupp 2004-2006 och resultatet var ett språkpolitiskt program med tydliga skrivningar om att Åland förväntar sig att Finland ska leva upp till sina internationella förpliktelser om att det ska gå att bo och verka på Åland utan att kunna finska i vardagen. Med all önskvärd tydlighet betonade kommittén att Ålands nuvarande statsrättsliga ställning till avgörande grad är förbunden med hur Finland klarar av att säkerställa ålänningarnas svenska språk och kultur.
Rapporter från en mängd samhällsområden pekar alla på samma tendens: svenskan backar på alla fronter. Sedan må det gälla inom myndigheternas verksamhet visavi allmänheten eller alla de IT-program som i allt högre grad styr de anställdas vardag. För att inte nämna alla områden där det redan saknas fortbildning och handböcker på svenska. I allt högre grad framträder bilden av att ålänningar utan goda kunskaper i finska kan klassas som B-klassens medborgare. För att kunna fungera i vardagen behövs antingen snälla tvåspråkiga kolleger eller att en alltför stor mängd av arbetstiden går åt till att tolka de finska texterna. Givet är att vägen till avancemang är mer eller mindre stängd i ett läge där både effektiviteten och resultatet blir lidande.
Inom Centern anser vi det hög tid att språkpolitiken åter ges högsta prioritet, dels genom nämnda kommitté, dels genom att det redan tillsatta Språkrådet höjer sin profil och bl.a. återupptar traditionen med att avge årliga rapporter om sin verksamhet. På något märkligt sätt har Språkrådet försvunnit under den politiska radarn. En titt på rådets protokoll visar att aktiviteten varit hyfsad och de behandlade frågorna angelägna för ålänningarna. Avsaknaden av en årlig rapport kan ju inte bero på bristande resurser eftersom LR samtidigt ansett sig ha råd med att spendera hundratusentals euro på kommunkonsulter, vars bidrag varit marginellt för diskussionerna om den kommunala sektorns framtid. Det är hög tid att språkfrågan åter får den uppmärksamhet som följer av Ålands statsrättsliga status och folkrättsliga ställning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar