onsdag 31 juli 2013

Sommarvisioner om Åland 2030


Det politiska sommaruppehållet brukar alltid innehålla några önskemål från massmedia om leverans av tankar - så  även detta år. Nedan återfinns mina visioner om Åland år 2030 på uppmaning av Ålands Radio (sändes den 31 juli).
Trevlig läsning!

Harry

____________________
Harry Jansson, ordförande Åländsk Center

Bästa lyssnare!

Att vakna upp en sommardag på Åland år 2030 blir som att möta samma värld som idag men ändå har otroligt mycket hänt från och med i år och 17 år framåt. Men det är väl med förändringarna i samhället som med så mycket annat: det händer hela tiden någonting varje år, varje månad, varje dag.

Utmaningen denna gång ligger i att jag ska berätta för er bästa lyssnare om hur Åland idealt ser ut år 2030. Visserligen finns det ett minst sagt cyniskt politiskt ordspråk som lyder;  Det är farligt för en valbar politiker att säga något som någon kan komma ihåg” men jag tror ingen  kommer att minnas dessa ord om 17 år så fältet är fritt för mig denna gång!

Min förtjusning i klassiska ordspråk gör att jag bara måste få citera den brittiska filosofen Edmund Burke som redan på 1700-talet uttalade följande visdom: ”Du kan aldrig planera framtiden med hjälp av det förflutna”.

Tyvärr kan jag inte riktigt hålla med den  gode Burke, i alla fall om vi tänker oss framtiden ur ett mer kortsiktigt perspektiv.  Men Burke kunde lika lite som någon annan förutspå den tekniska utveckling som på mindre än 100 år för alltid förändrade världen, på gott och ont. Idag vet vi alla att det på det tekniska området kommer att hända en hel del som påverkar allas vår vardag fram till 2030.

En av mina visioner är att vi kommer år 2030 att med glädje marknadsföra Åland som Den Gröna Ön eftersom ålänningarnas satsningar bl.a. på vindkraft gör att vi producerar avsevärt mycket mer energi än vad vi gör av med. Med tanke både på klimathotet mot vår jord och vår egen andel av utsläppen, är detta ett nödvändigt bidrag från ålänningarnas sida till en mer hållbar utveckling. Dessutom ett bidrag som är bra även för den egna ekonomin och sysselsättningen. En utveckling som alla vinner på.

En annan vision är att den fortsatta satsningen på egen livskraftig matproduktion,  fri  från genmanipulation, har gett Åland starka exportprodukter samtidigt som besöksnäringen har stärkts av att Åland blivit ett matland väl värt att besöka.

Som centerpartist är det med tillfredsställelse jag konstaterar att år 2030 har Ålands småskalighet överlevt alla försök till centralisering och oavsett val av boplats har ålänningen fortsatt nära till daghem och skola. T.ex. närheten till kommunala omsorgshem gör att de äldre som så önskar kan bo hemma så länge som möjligt. Det egna boendet kan varvas med sociala aktiviteter och den kommunala hemtjänsten hjälper till efter behov.

De åländska ungdomarna är efter grundskolan trygga i att de antingen har en studieplats inom något av gymnasiets stora utbud eller en lärlingsplats som ger svar på om just detta val av arbetsplats passar ungdomarna.

Sammantaget har Ålands befolkning ökat sakta men säkert och lagom till 2030 passeras målet om 30.000 ålänningar. En medveten politisk satsning på både att klara av företagens generationsväxling och att stimulera till nyföretagande, särskilt ifråga om energi och miljö, gör att sysselsättningsläget är fortsatt gott.

 

SJÄLVSTYRELSEN

För mig är Ålands självstyrelse och därmed rätten till självbestämmande själva hjärtat i vårt örike. Ett starkt självstyrelsehjärta förutsätter att de åländska politikerna klarar av varje tids speciella utmaningar.

Ett folk som inte har några visioner går under” lyder ett annat ordspråk och tack vare självstyrelsen är vi ålänningar ju i mångt och mycket ett eget folk eftersom vi själva till stor del avgör hur framtiden ser ut.

Min vision om Åland år 2030 är till denna del tydlig: Ålands status har uppfyllt alla krav för att örikets särställning ska betecknas som ett s.k. permanent arrangemang med stöd av folkrätten. Ett sådant arrangemang är tvingande för alla stater och alla länder har ett legitimt intresse att kräva respekt för detta arrangemang. Vi behöver inte längre oroa oss för politiska inslag i Helsingfors typ Sannfinländare när det gäller hotbilder rörande Ålands konstitutionella ställning.

Jag utgår vidare från att Finland senast i samband med Ålands självstyrelses 100-årsjubileum 2022 gått med på att den åländska hembygdsrätten inte längre är fastlåst till finskt medborgarskap. Därmed skulle denna felaktiga bindning vara ur världen och det offentliga Åland kan börja behandla alla här boende på samma sätt. Åland är därför år 2030  ett mer demokratiskt samhälle där alla inbyggare har samma politiska rättigheter.

För mig behöver Åland utöver detta några andra avgörande beslut inom en rätt snar framtid. Det ena är en uppdaterad och moderniserad Ålandsöverenskommelse mellan Finland och Sverige. Det andra, som mycket väl kan vara ett resultat av den nya Ålandsöverenskommelsen, är att de ålänningar som så önskar ska kunna erhålla svenskt medborgarskap parallellt med det finländska.

För mig har det en längre tid stått klart att vi ålänningar skulle behöva en ny Ålandsöverenskommelse anpassad till tvåtusen-talets utmaningar och utveckling. När Finland i Genève år 1921 tvingades acceptera en inskränkt suveränitet över Åland på flera områden fick Sverige samtidigt en särskild roll som idag kallas för Kin-state, dvs. en stat som har ett särskilt ansvar för en befolkning som lever utanför landets egna gränser.  Sveriges roll som fadder, garant- eller skyddsstat – det går som ni hör att ge detta speciella förhållande många olika namn -  har många gånger varit av största vikt för oss ålänningar, oavsett om det handlat om TV-frågor eller tillgången på utbildning.

Just den nämnda TV-frågan har nog fungerat som en ögonöppnare för många åländska politiker den senaste tiden. Trots att det politiska Sverige mer än gärna bidrar till att trygga ålänningarnas rätt till TV-program från Sverige på alla tillgängliga sätt, hjälper det inte längre med att hänvisa till Ålandsöverenskommelsen.

Sakta men säkert har Finland under årens lopp accepterat Sveriges särskilda ansvar för Ålandsfrågans långsiktiga lösning. Där för är jag övertygad om att år 2030 kan vi ålänningar glädja oss åt en ny Ålandsöverenskommelse. Egentligen borde den nya Ålandsöverenskommelsen bli Finlands och Sveriges gemensamma gåva till ålänningarna i samband med nämnda 100-årsjubileum men vi kanske måste beakta att vi fram till år 2022 kommer att ha fullt upp med att skapa och sjösätta Ålands nästa generation av själstyrelselag. Som bekant heter det ju att den som gapar efter mycket kan mista hela stycket.

De åländska ungdomarna har under de senaste decennierna valt Sverige som studieland i allt högre grad. Även om det totala antalet ålänningar vid svenska universitet och högskolor säkert kommer att variera sett över tid, är jag övertygad om att ca. 70 procent av våra ungdomar  fortsätter att söka sig västerut för högre utbildning. Trots de språkliga och kulturella banden ställer avsaknaden av svenskt medborgarskap till en mängd praktiska problem, bl.a. när det gäller praktikplatser vid olika statliga myndigheter. Min egen dotter är ett tydligt exempel på hur studier i statskunskap och folkrätt gör det omöjligt att kombinera med den ack så viktiga praktiken vid riksdagen eller inom den svenska utrikesrepresentationen.

Utöver våra ungdomar så är det till Sverige vi ålänningar i framtiden måste vända oss i ökad grad för att få tillgång till svenskspråkig service. Just avsaknaden av svenskt medborgarskap blir det första hindret i flera avseenden.

Min vision är därför att Sverige år 2030 än en gång levt upp till rollen som fadderstat och beviljar svenskt medborgarskap till de ålänningar som så önskar. Inget märkvärdigt egentligen med tanke på Ålands folkrättsliga status, ålänningarnas ringa antal och alla de på Åland bofasta som inte kan tänka sig dubbelt medborgarskap. Men för alla som inte vill uppleva gränsen i Ålands hav som ett problem ett oerhört välkommet besked.

Ja bästa lyssnare: i väntan på allt detta ska hända kan jag bara önska er alla en God Framtid. Tack för att ni lyssnat.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar