Autonomin blev sin egen räddning!

Är självstyrelsen en tillgång eller nackdel för ålänningarna? Skribenten ”Ålänning sedan tolv generationer” ifrågasätter i Ålandstidningen 11/10 den praktiska nyttan av självstyrelsen och säger sig vilja återfå sin barndomstro på självstyrelsen. Det är svårt att avgöra om skribenten är medvetet provokativ enbart i syfte att skapa debatt eller faktiskt menar allvar med att vi ålänningar själva ska ta initiativet till att den unika och på folkrätten grundade autonomin skrotas. Samtidigt visar flera av frågeställningarna på att skribenten faktiskt funderat över Ålands framtida öde och därmed anser jag att vi beslutsfattare ska ta inlägget på allvar.

Att styra sig själv är alltid en utmaning. Sedan spelar det ingen roll om det är fråga om en stat,
kommun eller som i Ålands fall en autonomi. Misstag förekommer och gör att medborgarna förfasar sig över den politiska hanteringen. Det viktiga är dock att demokratin fungerar och att de ansvariga ställs till svars – senast vid följande val. För Ålands del är fokuseringen på det politiska systemet exceptionellt stark via duktiga medier. En enorm tillgång för ett samhälle men ibland förstärks förstås det negativa i onödan och påverkar ålänningarnas tilltro till systemet.

 Vårt örike har alltid haft stora utmaningar framför sig och EU-inträdet har visat sig vara en vattendelare. Jag tror inte att den vanlige ålänningen fullt ut förstår vidden av EU-medlemskapet. Sedan snart 20 år tillbaka har våra politiker och tjänstemän tvingats hantera tre olika maktcentra: EU (bl.a. kommissionens jakt på vårjakt och snus), Finland (inte minst statsmaktens vägran att medverka till en fungerande autonomi) och Åland (vår egen vardag).

EU-förhandlingarna handlade bl.a. om att undvika ett öde motsvarande Gotlands, dvs. att våra kommunikationer skulle bli beroende av stora, årliga statliga subventioner med, trots detta, höga biljettpriser. Vi lyckades trygga taxfree-trafiken och därmed lägga grunden för dagens omfattande Ålandstrafik. Ifall vi misslyckats är det frågan om det varit början till slutet på självstyrelsen? Hade öriket klarat av den omställningen / chocken utan att ålänningen i gemen ifrågasatt nyttan av en egen samhällsapparat? Priset för taxfree-undantaget har i vissa fall varit betydande men det går inte alltid att äta kakan och ändå ha den kvar.

 Vad har vi alltså vunnit på självstyrelsen? För det första har vi ett unikt utbud av färjtrafik, till rimliga priser. EU och Finland vågade helt enkelt inte säga nej till de åländska kraven eftersom Åland i så fall kunnat stanna utanför unionen. För det andra ger denna trafik oss både arbetsplatser och kapital. Vi ska inte heller glömma att befolkningen fortsätter att växa. Att Finland vägrat att justera klumpsumman, trots att befolkningen ökat med över 4000 personer sedan 1993, visar åter på oviljan att ta ansvar för sin enda autonomi.

Bland kategorin ”vinster” hittar vi förstås det faktum att kravet på hembygdsrätt förhindrat Åland från att bli ett rent sommartillhåll för kapitalstarka köpare. T.ex. på tyska Sylt har ungdomen inte råd att stanna kvar på hemmaön utan tvingas bort pga. skyhöga markpriser. När det gäller näringsrätten är jag faktiskt benägen att hålla med skribenten. Instrumentet måste ses över i ett läge där det stoppar t.ex. rikssvenska etableringar medan de finska affärskedjorna lärt sig hur de formella hindren kan kringgås. Åland förfinskas alltså i onödan.

Oavsett allt detta är det viktigaste för mig att vi fortfarande har en stark uppslutning kring rätten till självbestämmande och att den åländska identiteten, trots ett välkommet inslag av mer än 80 olika nationaliteter, utgör grunden för vår gemenskap. Nu siktar hela det åländska partifältet fram mot jubileumsåret 2022 genom att arbeta för nästa generation av självstyrelse. Misslyckas vi inom ramen för den s.k. Ålandskommittén, bl.a. vad gäller svenska språkets framtid på Åland, är det dock fler än ”Ålänning sedan tolv generationer” som börjar tvivla på autonomins hållbarhet. Men inte heller då är det genom att skrota autonomin vi tar oss an morgondagen!