söndag 11 december 2011

Ska Kina rädda euron?

Ibland kan det vara extra bra att vila på hanen förrän det är dags att formulera några tankar i ord. Men när det gäller resultatet från det senaste EU-toppmötet i fredags rörande euro-krisens hantering hjälper det nog inte med mera sömn. Därtill är utgången alltför mager när det gäller själva huvudfrågan dvs. att flera av EU-länderna är skuldsatta långt över öronen och klarar inte av det växande räntetrycket.
Istället för att koncentrera sig på att sätta fortsatt tryck på regeringarna i Rom, Madrid, Aten, Lissabon m.fl. ägnade sig regeringscheferna åt att diskutera justeringar i fördragen som styr samarbetet. När den s.k. marknaden vill se snabba åtgärder skjuter EU-topparna på problemen och siktar på mars 2012 som tidpunkt för  fortsatta räddningsinsatser.
I bästa fall vet de nationella ledarna betydligt mer än vi andra om hur marknaden svarar de kommande dagarna. I värsta fall går ridån för euron ner redan den kommande veckan OM inte några tunga aktörer som den europeiska centralbanken (köper upp de konkursande ländernas skuldsedlar) och Kina (börjar pumpa in pengar i euro-systemet) på allvar ger sig in i leken.
För att inte läsaren av denna blogg ska tycka att jag helt saknar förståelse för EU-topparnas utsatta läge vill jag betona att det tyvärr är så här EU-familjen ser ut idag: en splittrad släkt som redan före euro-krisen uppvisade alla tecken på sönderfall. Ett talande exempel är att EU:s utrikespolitiska enighet idag är lika med noll oavsett om det handlar om militära konflikter eller att "bara" uppträda med en röst inom FN. Utnämningen av en "president" och en "utrikesminister" slutade med ett enda stort fiasko. Övriga världen har fortfarande ingen aning om vem de ska ringa för att få svaret på den vanligaste frågan av alla:  vad anser EU?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar