Självstyrelsen behöver ett kompetent lagting!

Det var väl oundvikligt att Ålandstidningens rubriksättning 9 januari om kommande lagtings lönenivå skulle fokusera på de nuvarande aktiva.  Påståendet om att ”flera politiker vill höja sin egen lön” är helt missvisande eftersom ingen idag vet vilka som sitter med i nästa lagting. Frågeställningen är dock betydligt allvarligare. Nämligen frågan om var vi ska hitta krafterna som lotsar Åland genom en allt mer komplicerad värld. 

Lönefrågor kommer alltid att väcka debatt, i synnerhet när det är fråga om de folkvaldas ersättning. Det finns en gammaldags uppfattning om att bl.a. ett lagtingsuppdrag skall ses som en sorts ”kall” och att tillräckligt många kunniga krafter ändå ska lockas av utsikterna av att få bära ansvar och ta emot offentlig kritik. I motsatts till bl.a. lagtingets synnerligen aktiva ”pensionärer” Barbro Sundback och Roger Jansson är jag direkt oroad över kompetensen bland de kommande lagtingsledamöterna. 

Missförstå mig rätt: lagtinget behöver även i framtiden representanter från hela samhället och möjligast jämna könsfördelning. Men denna bredd behöver också ett djup, dvs. ledamöter som tillför sakkunskap på olika områden. Med Gunnar Janssons person försvinner t.ex. i o m  höstens val lagtingets enda jurist. Samtidigt står vi inför självstyrelsens tredje stora reform, som innebär att på det lagting som väljs 2019 läggs ett ännu större ansvar för ålänningarnas framtid.

Det är pga. detta perspektiv jag valde att uttala mig om behovet av en lönejustering i hopp om att helt nya krafter vill vara med i kommande val. Givetvis hade det varit enklare att tiga istället för att utsätta sig för allehanda kommentarer om att ”tala i egen sak”. Jag hyser dock hopp om att de flesta ålänningarna inser att ett kompetent lagting är en grundförutsättning för vi skall klara av att sköta det egna självbestämmandet på ett tillräckligt bra sätt. 

Om inget annat visar fokuseringen på de nu aktiva på vikten av att ansvaret för lönenivån förs över på en från lagtinget oberoende arvodeskommission. Därmed skapas i alla fall en möjlighet för en diskussion om behovet av höjda löner. Med nuvarande system, präglad av avundsjuka och okunskap, skulle även lagtingets ledamöter år 2030 ligga på samma nivå som idag. Detta skulle visserligen glädja en del men alla som bryr sig om självstyrelsens framtid har orsak att tänka några steg längre.